Morgonen i Hydra är något alldeles speciellt.

Man hör hur staden sakta vaknar till liv på kajen medan man själv ligger och myser under täcket. Man behöver inte gå upp ännu. Man har ju semester.

Det skramlas med ankarkättingar, katterna jamar, trötta fiskegubbar ljuger för varandra och åsnorna honkar eller vad det nu heter.

Man kan även förnimma doften av nybakat bröd. Öppnar förluckan i hytten och kan konstaterar ytterligare en härlig morgon med klarblå himmel.

Lite smolk i bägaren är att det är fredag och att vi måste bege oss till Lavrio idag. Båten skall checkas ut ikväll och imorgon kl 7 kommer taxin för att ta oss till flygplatsen.

Men… Det är ju i morgon. Vi kan njuta lite till.

Mårten och Annica handlade frukost och lunch och därefter skulle vi kasta loss.

Det visade sig att en holländare korsat vårt ankare så lite strul blev det innan vi kom iväg. Tack vare samarbete mellan Elin och Mårten krokades ankaret loss och vi kunde sticka. Blondie gick före oss och vi kunde bara följa deras kölvatten. I början ingen vind men efter en timma fick vi en babords bidevind på 3-5 m/sek. En härlig seglats och vi njöt i solen. Temperaturen hade dessutom stigit ytterligare någon grad. Kändes som en svensk sommardag…..

Sen blev det en härlig lunch som tillagades i lätt sjögång. Kompromissen är svår om man är hungrig.

På eftermiddagen kom vinden för hela veckan. 8-10 m/sek.

På kvällen blev det god mat på stan. Borgmästarvalet var i full gång med tutor och trumpeter.

Hem till båten för lite sammanfattande från veckan.

Som vi anade blev torsdagen helt underbar. Tyvärr hade vi ingen vind utan fick gå för motor till Hydra.

Det blev att sitta i solen och njuta med lite rosé etc.

Lagom till lunch kom vi in till Hydra. Till vår stora förvåning var hamnen i det närmaste tom. Visserligen är säsongen snart slut men Hydra brukar alltid vara välbesökt. Det blev några härliga timmar i solgasset på däck. De marinmodifierade brassestolarna var upptagna hela dagen.

Några timmar senare dök Blondie med sin glada besättning upp. Beslut togs om att käka middag tillsammans.

En kanontrevlig kväll med många skratt.

Det skulle väljas borgmästare i Hydra, och i hela Grekland för den delen nu i helgen.

Därför hade man valmöte på torget. Inte alls lika de valmöten vi kan se utan det var musik på full volym i gigantiska högtalare. Folk tutade i lurar som på fotbolls-VM. Dessutom bjöd man på vin och sprit på sina väljare. Ett j-la liv helt enkelt. Något för politikerna i Sverige att ta efter kanske.

För en del tog säsongen slut tidigare än för oss.....

Godmorgon.

Det kommer att bli en bra dag även idag, Blå himmel och vi tog en morgonpromenad till bageriet i shorts och t-shirt. Det känns sem en svensk sommarmorgon.

Gårdagskvällen gick åt till att spana in Spetses gamla stadskärna. En mysig men öde stad nu när säsongen över för i år. Många affärer hade stäng igen för vintern till Elins stora bedrövelse. Hon var laddad för seriös shopping.

Det var bara vi och  Blondie som inte var greker i stan denna kväll.

Idag styr vi kosan mot Hydra....

Vi gav oss iväg tidigt. Runt 9.

Solen lyste och det såg ut att bli en underbar dag.

Frukost dukades upp när vi passerade Askeliviken.

Sakta men säkert kom molnen trots prognoser som sa klarblått.

Vinden var heller inte något att skryta med. 1-2 m/sek.

Vi satte upp segel med det kändes som att det kvittade. Vinden var för klen.

Det blev till att köra för motor.

Fösta lunchen serverades. En sillamad. Underbart gott.

Därefter spelade vi MIG. Ett frågespel som påminner om TP.

Vill av blygsamhetsskäl inte berätta om utgången.

Som tur var fokuserades det på lunch nr 2 istället.

Vitlöksfrästa jätteräkor och kallt vitt vin.

Dagens lunch: en skånsk sillamad....

Det blev en god middag hos slaktaren i Poros på måndagskvällen.

Mårten passade på att skaffa lite nya vänner under kvällen (och natten)

Vaknade av ett brak likt Titanics iskänning.

Det var Mårten som kom ombord. Han hade tydligen assisterats av Pelle vilket nog behövdes.

Vi blev liggande vid kaj enligt plan. Banseglingen får vara i år.

Istället togs beslut om att hyra en bil så vi kan se Grekland från land. Vi åkte till Vati, Methana och avslutade åkturen i Epidavros med en god lunch. Hemresan blev en tyst historia. Alla somnade utom chaufför Bengt.

Väl åter i Poros hade hamnen fyllts med massor med båtar. Vernicos hade också en regatta och det blev knökfullt i hamnen.

Middag och avslutning för Owners Cup hölls hos Mike. En glad tillställning med god mat.

Kändes skönt att slippa förbereda segertal för en gångs skull.

Trötta och mätta gick vi tidigt till kojs.

Vi beslutade oss för att inte delta i banseglingen idag.

Istället blev det långfrukost i hamnen och sedan lufsade vi sakta söderut mot Poros.

Solen gassade och det blåste bara 2 m/sek. Blev inte mycket till segling dock.

Målet var att gå till Ryssviken för att bada. Det är 22 grader i vattnet.

Väl i viken blåste det lite kyligt så vi gick in i Poros hamn för att vänta in övriga gänget.....

En seg morgon i Lavrion.

Det var en trevlig kväll igår med fantastisk mat. Gillade de inhemska korvarna mest. Vilket många kommenterade….

Rosévinet höll en fantastisk standard. Vilket jag också utnyttjade till fullo. J

Skepparmöte klockan 8 och vi skulle starta kl 9.30.

Det handlade om att segla från Lavrio, förbi tempelviken, runda ön och gå mot Aten.

Inga problem. Det löser vi nog.

Det hela börjad med att vi inte fick ut storseglet. Ett stort veck stack ut ur rullen och seglet satt fast.

En balansakt på bommen så jag kunde komma åt problemet och trycka tillbaka seglet in i masten igen.

Starten närmade sig och vi radade upp oss som Olle gett order om. Alla låg på en rät linje förutom vi.

Vi höll oss på vår kant.

Starten gick och på något vis kom vi iväg bra. En snabb bedömning mot kryssmärket gav vid handen att det gick hyggligt för oss. Denna villfarelse försvann ganska snart när vi insåg att vi slog för tidigt några gånger och hamnade näst sist vid kryssmärket. Men notera: ej sist. Därefter länsade vi ner mot Sounion. En underbar förmiddag med solen i ansiktet. Drygt 20 grader och livet lekte.

Helt plösligt började jag må ”konstigt”. Kände mig febrig och fick ont i hela kroppen. Huvudvärk och illamående. Kan inte koppla detta vare sig till Rosé eller sjögång. Fick lägga mig under en filt i sittbrunnen och försöka sova en stund. 2 timmar, i samband med målgång började jag att må bättre. Så bra att vi kunde fira nästsista platsen med lite rosé.

Därefter var det motorgång i några timmar till Egina. En underbar dag med mycket solsken. Strax innan solen dök i väster kom vi in till hamn och Blondies glada gäng vinkade oss välkomna att ligga vid deras båt. Att ligga vid dom är ju bästa platsen.

Middagen på kvällen gick i fiskens tecken…..

Just nu är det 25 timmar tills planet lyfter.

I Grekland ligger temperaturen runt 20 grader och solen lyser.

Prognosen säger 19-21 grader och mest sol. Lite regn kan ev komma på lördag i nästa vecka.

Det kan vi leva med för då åker vi ju hem.

Vinden sägs ligga mellan 2 - 9 m/s.

Känns rätt ok att lämna Ystad nu.

Regnet slår mot rutan och det blåser smådjävlar......

Nu är det dags att fundera vad som skall packas ner.

Trots att vi sagt många gånger i sommar och höst att vi inte skall till Owners Cup i Grekland vecka 44 föll vi idag till föga.

Biljetter är bokade och vi sticker 29 oktober och kommer hem 6 november.

Det bästa sättet att komma över en frestelse är att falla för den....

Då är vi tillbaka i Ystad igen.

Många glada, härliga minnen skall smältas och packeteras för att åter plockas fram när det blåser snålt i vinter.

Det har regnat precis hela dagen och det blev till att stå och glo ut genom fönstret och kika på seglarna som får använda sina fina regnkläder.

Vi behövde ju bara badkläder.....

Efter tre veckor på My Elfri är det nu dags att packa ihop för att åka hem.

Det är nog det som är det värsta med att vara ute och segla. Man måste åka hem någon gång....

För oss har det varit en optimal semester. Först en vecka Annette och jag själv. Därefter kom My, Elin och Monique. Men även Mia, Jonas, Anton och Linus som seglade en egen båt. Eller rättare sagt två.

Sista veckan kom Feikes de Groot/ Nilsson och vi hade även då en underbar vecka.

En liten resumé

Vi hade totalt förflyttat oss drygt 500 NM eller drygt 90 mil.

Vi har dessutom förbrukat:

• 2 Kalles kaviar
• 185 liter diesel
• 6 liter ouzo
• Närmare en Megawatt ström
• 150 ägg
• 100 lime till Mojito
• Oändligt mycket duschvatten
• 8 liter grekisk yoghurt
• Max 25 svordomar
• 500 superlativ
• Oändligt många skratt

Det är som sagt dags att packa ihop och bara vänta på bussen till flygplatsen.

Inget kul…..

Det är torsdag och det är tyvärr dags att tänka på att ta sig till Lavrio för att lämna igen båten. Ett lagom ben från Hydra är ju att gå till Ryssviken för bad och sedan in till Poros än en gång.

Hamnkaptenen.

Osäkert om han är officiellt utsedd eller om det är en självpåtagen syssla.....

Det är ett skådespel att se alla båtar komma in och cirkla och leta efter en ledig plats. Det ser ut som en svärm hajar som bara väntar på att sluka sina offer.

När alla platser längs kajen är upptagna så ”kilar” man utanpå. Man lägger ankaret och gör fast i en båt som ligger vid kaj. Det innebär att besättningarna på dessa båtar kommer vandrande på de innersta båtarna för att komma iland. Här kan det ligga både två och tre båtar utanpå varandra.

Dessa situationer lockar fram det sämsta hos kaptenerna på båtarna. Man skriker och svär på alla möjliga språk. Man skriker på den egna besättningen men allra helst på andra.

Var på Port-police för att fixa våra papper och på återvägen var jag tvungen att sätta mig men en espresso för att beskåda cirkusen.

Toppen var när fem segelbåtar och en stor motorbåt fightades om de få platerna. Jag var så tagen att jag satte ner min espressokopp vid sidan av bordet med en smäll och ett plask som följd.

I efterhand tyckte jag själv att jag var ganska cool när jag bara lyfter handen mot kyparen och säger: One more double espresso, please. Utan att röra en min…..

Fick ett stort leende från kyparen till svar och en ny kopp.

Åter i båten fortsatte showen. En italienare, en förmodad serb och en engelsk skeppare skulle kila framför My Elfri och var verkligen oense om hur det skulle förtöjas.

Den coolaste kaptenen i det gänget var ”Don Corleone” på den italienska båten. Med en cigarill i mungipan som det inte varit glöd i på hela dan styrde och ställde han på italienskt manér.

Vi fick ge oss av i all hast från Spetses nya hamn som vanligt. En tråkig nordväst gjorde morgonen ganska dryg. Frukost fick intas till sjöss. Vi tog ett break i en underbar vik för snorkling och bad,

Därefter styrde vi kosan mot en ny hamn, Leonidion. En trevlig överraskning.

En liten mysig hamn med restauranger och en härlig badstrand..

En ny bekantskap knöts. En go kvinna vid namn Margareta. Hon bjöd på drink och en kasse grönsaker. Hon hade en mycket trevlig restaurang på kajkanten där vi bokade in oss lagom till solen gått ner. Det är en riktigt varm dag.

Vi hade en kanontrevlig kväll med go mat och fick även bevittna lille Gustavs eskapader från båtkollegan Blondie. En underbar liten kille på knappt 2 år med glimten i ögat. 

Litte fnittrigt blev det nog....

Då har vi åter kommit till nya hamnen på Spetses. Inga trevliga minnen från förra veckan men det är lite lugnare nu och skall tydligen vara så inatt också. Vi får se om vi ligger här ikväll.

Familjen Nilsson/Feikes de Groot har nu väl bott in sig på My Elfri. Den värsta oron för att inte tåla sjön har nog lagt sig. Tur att det är lugnare än vanligt i saroniska.

My är sedan i söndags åter i Sverige. Hur det gick till får hon själv berätta om, om hon vill.

Söndagens höjdpunkt blev bad på Dohkos med kokta och stekta monsterräkor. Köpta på fiskmarknaden i Poros. Igår bodde vi i Ermioni och efter en promenad på morgonen hittade vi en ännu trevligare hamn på södersidan av stan. Den visste vi inte en om att den fanns. Dit kommer vi nog nån gång.

Idag blåste det knappt något så det fick bli Spetses per motor. Det har förresten blivit en del motorkörning under de dryga två veckorna. Tankade för 160€ i Ermioni.

Lunch nu intagen. Bruschetta med underbart gott, kallt vitt vin. 

Vi tog beslutet att gå tillbaka till Russian Bay och bada hela dagen.

I eftermiddag kommer Kent, Lize och Clara hit och Poros är en vettig mötesplats.

Ser fram emot att få välkomna dom med Saganaki och Ouzo.

My skall dessutom åka till Sverige inatt så hon tar sista båten från Poros ikväll.

Vi var inte själv i viken kan väl lugnt säga...

Många atenare tar sina skepp och ger sig ut på öarna till helgen och dom kom tydligen redan igår.

Viken är fylld av stora monsterbåtar......

Sanningen att säga är jag verkligen dålig på knopar.

Knutar är jag specialist på men de så sällan att få upp. Så under vintern har jag suttit i soffan med Lets Dance på TV och en repstump i handen och gjort pålstekar......

Visst i soffan var det lätt men i en hamn där det är brottom att få ut en tamp är det inte lika självklart.

Hur var det nu? Draken kommer upp ur sjön och hämtar prinsessan. Sen tillbaka ner i sjön. Eller hur var det nu?

Vi tuffade in till Methana, detta svavelluktande inferno.

Folk med reumatisk värk skall tydligen bli bättre av att bada i detta svavelhaltiga vatten. Vi hade glömt hur illa det luktade men nu är vi ju här så....

Det visade sig dock att vi stulit en fiskebåts plats så vi fick lägga oss i nya hamnen. Mer oskyddat men luktfritt.

Ett smärre problem uppstod dock när vi skulle gå ut.

Vi satt fast i en mängd ankare.....

Finn minst fem fel!

Efter en vecka var det då dags att skiljas åt.

Vi låg och badade hela förmiddagen i Ryssviken innan vi drog våra ankare.

Familjen Andersson skulle till Lavrion för att checka ut sin båt, Sun Tess och flyga hem imorgon

Vi har haft en kanonvecka tillsammans.

Själv stävade vi mot Methana för att ligga där för natten.

Torsdag.

Vi slappade på förmiddagen då alla var lite slitna från nattens äventyr.

Till slut gav vi oss dock iväg. Planen var att bada på Dohkos och sedan lägga oss för natten i Poros. Detta innebär att Anderssons får en rimligt lång etapp till Lavrio på fredagen.

På väg ut ur hamnen i Porto Heli gjorde jag den största grodan hittills i min marina karriär.

Vi hade satt upp segel och hade en slör i ett par sekundmeters vind. Vi gled sakta fram.

Tryckte in autopiloten då vi hade en ganska lång passage innan vi kom ut på fritt vatten.

Jag hade nu tid att plocka undan alla tampar, fendrar och annat som låg framme.

Helt plötsligt skrek Elin till.

Jag tittar upp och ser ett massivt stenberg 10 meter rakt framför båten.

Kopplade instinktivt ur autopiloten och girade tvärt mot babord. Vi hade gått fortare än vad jag beräknat och var nu på väg att köra rätt på land.

Helt säkra på att det skulle smälla håll vi alla andan. Som tur var och då menar jag bara tur (och Elins vaksamhet), klarade vi oss undan en katastrof. Det handlade om en marginal på kanske 1-2 meter.

Det hela är en stor läxa för oss.

Både för alla att hålla uppsikt men framför allt måste skippern veta var båten är på väg.

Efter rackarns goda lammkottisar vandrade vi hem till båten. Det var förhållandevis lugnt men vi släppte ändå på förtöjningarna och drog hem ankaret för att vara på säkra sidan. Vi kom en bra bit från kajen så även om det skulle blåsa upp så låg vi säkert. Trodde vi...

Vaknade vid halv fyra av att båten ryckte i förröjningarna. När jag väl baxat mig ut med mitt nygamla diskbrock som varit med på resan sedan start, stod det klart. Trots en odramatisk vind från NW på ca 5 m/sek hade båtarna ryckt loss ankaret. Vi låg oroväckande nära kajen. En spring i fören rätade upp vår båt men vi gled ändå tillbaka mot kajen. Anderssons ankare hade också gett sig.

Då tog vi belsutet. Vi sticker. Lossade tmaparna och upp med ankaret och så iväg ut i natten.

Bra att träna lanternor och fyrljus lite.

Vi fick se en fantastisk soluppgång när vi gick till vår "nödhamn", Porto Heli.

Där parkerade vi våra båtar vid den stora kajen bredvid en superyacht som vindskydd.

Vid sjutiden låg vi kanon och det vara bara att gå och lägga sig.

Det skall bli kul att höra Mys kommentar när hon vakanar i denna hamnen. Hon sov hela tiden så hon har noll koll.

Tyvärr var det svårt att koppla av så efter en kvart i bingen blev det en walkabout på 1,5 timmar och se när Porto Heli vaknar.

Endast skippern är vaken.....

Onsdag morgon

Vattentankarna snustorra. 4 kvinnor ombord som duschar i tid och otid. Balsam och fan vet vad strömmar ur avloppssystemet på My Elfri. Fick paniktanka vatten hos Mike. Flera hundra liter.

Anderssons låg redan och snurrade i Askeliviken och väntade på oss. Ett stopp på Dohkos för bad och sedan in i Spteses. Inte i den gamla hamnen för den var full utan den nya för stora motoryachts. Kände oss små men rätt glada att få plats.

Nu är det mat på gång igen....

Frukost intas i Russian Bay.

(Russian Bay är berömd för det är här de första ryska fartygen dockade för att hjälpa den grekiska revolutionen mot det turkiska oket.)

Mycket bad och många skratt under hela dan. En underbar slappedag med paraplydrinkar och konster från Annette på trampolinen. Kommer bli mycket jobb för Österlens kiropraktorer när vi kommer hem. På eftermiddagen kommer Anderssons nya båt. Dom skall få testa en ny Bavaria C45. Skall bli kul. Lite nyfiken är man ju….

En kanonbåt vid första anblicken. Mycket nytänk.

Vi la oss på nya bryggan i Poros för natten. Ingen el och inget vatten.

Där fanns fasta förtöjningar och den lyckades vi såklart sätta i propellern. 6 varv. Som tur är fixade vår egen scuba-diver, My detta.

Middag hos slaktaren. Stora goa biffar. Alla supernöjda…..

Måndag morgon….

Efter samtal med Navigare blev vi lovad hjälp i Poros på eftermiddagen. Efter frukost gav vi därför oss iväg. Vi hade 45 NM framför oss. Blandat med vind så det blev motor en bra stund på resan. Dock blev det en del bad på vägen.

En timme innan Poros kom vi in i en thunderstorm med kraftiga vindbyar och spöregn i en halvtimme.

Efter sol kommer solsken och så även nu. Vackert väder innan vi anlände till Mikes.

God mat satt klockrent efter många timmar till sjöss. Vi fick även veta att Navigare inte kommer förrän imorgon så det blir två nätter i Poros. Funkar nog…..

Vi mötte upp Anderssons i Kithnos där vi badade och njöt. Lite strul med ankarspelet gjorde att det blev körigt för familjen Andersson på natten när dom måste ankra om. Vinden vred och för att inte gå i bergväggen fick dom flytta sig. Ankarspelet funkade ju inte så dom fick dra upp ankaret för hand. Tufft nattarbete. Vi sov dock som grisar på My Elfri.

Tyvärr tog vi ingen bild så en arkivbild får duga från vår ankringsplats.

Äntligen kom våra små töser. Rätt nöjda efter flyg och taxitur. Väskorna ombord och därefter kastade vi loss. Vi hade för dålig vind mot Kithnos så Pentan fick gå…

Men vi hade det rätt skönt på däck ändå.

Som vanligt blev det en löprunda för Annette och nu även åtföljd av My.

Jag tog med dryga timslånga walkabout, Skönt med svettigt.

Elin och Monique sitter nu på planet och vi väntar spänt att få träffa dom.

My åkte med Anderssons så hon skulle få en extra baddag på Kithnos dit vi tänkte oss som dagens mål.

I väntan på töserna så körde vi Annette tvättstuga. Och jag tvättade båten.

I natt dök My upp. Vi visste att hon borde komma vid 3 tiden på natten och som vanligt när ungarna är på vift så sov vi lite oroligt. Halv 4 hade vi inte hört något och då hade såklart inte My kommit. Hon är inte den tysta typen utan vi skulle självklart höra henne om hon var in antådande. Annette skickade då ett SMS för att kolla var hon var. "Ligger i min hytt" blev svaret. Skönt..

Idag är det bytesdag för charterbåtarna. De som varit ute skall lämna båten senast kl 9 och senast kl 17 har nästa besättning tillträde till båten.

Det är ett farligt ståhej när alla väskor skall ut och båtarna skall städas och tvättas. Förväntansfulla, nyanlända "vitingar" står på bryggorna och trampar och vill iväg. Denna gång kunde vi bara sitta och njuta av skådespelet.....

Mia, Jonas, Anton och Linus är på väg och lär komma vid tretiden så vi han med en liten lunch i värmen. Det snackades om att det skulle bli 38 grader i helgen och det märktes. Tur det fläktar.

Efter det att Anderssons installerat sig i sin 50 fots Bavaria. Glada att de blivit uppgraderade från sin redan stora 46:a.

Jonas fyller år så det blev lite uppvaktning innan det blev en kebab på stan.

Imorgon kommer Monique och Elin. Skall bli kul och se vad dom tycker om att flyga själv.

Vi hamnade efter ännu en fantastisk segeldag i Egina. En kär favorit. Denna gång fick vi av en händelse och av en stänk av fräckhet på bästa kajplatsen. Det skulle vara räkfrossa i kväll med våra egenkokta räkor. Medan allt dukades upp gick jag för att leta upp Saganaki för Take-away. Jodå det fanns.

Väl tillbords konstaterades att räkorna smakade "gomidda". Jag kan således inte ens koka upp vatten, hälla i salt och när vattnet kokar så häll i räkorna. Koka i 6-8 minuter.

Osten och brödet var ialla fall gott.

På natten la all ström av i båten. Det innebär att fläktarna stannar. Tror detta är som att trä en plastpåse över huvudet. Ingen luft och svettigt...

Fick starta motorn kl 2 på natten till förmodad uppskattning hos båtgrannar. Dock ingen som skällde trots motorn gick i 20 minuter. Nu funkade allt igen.

Ett tag....

Vaknade kl 4 igen och då stod fläkten åter stilla.

Antingen har vi problem med ena batteriet eller klarar inte systemet mina många prylar som kräver ström.

Efter sedvanlig löp och gårunda blev det frukost. Efter att ha tankat upp vatten i våra båda tomma tankar gav vi oss iväg mot Lavrio. Det blir nog en lång dag till havs då det inte blåser så mycket.

Men vi har ju vårt Rosévin, pistagenötter och många fler världsproblem som skall lösas på fördäck.

Uppdatering:

Klockan är nu 16 och rosévinet och nötterna ligger fortfarande på sin plats.

Vinden kom och var uppe i 16-17 m/sek.

Nu ligger vi i en badvik och andas ut och tar några dopp innan vi går till Lavrio.

Mer grekisk mytologi...

Passerade just Odysseus vrak. Enligt myten skulle Odysseus (eller var det Appollon) blivit galen av olycka att han inte fick den vackra Aphrodite så kan körde sitt skepp i sank. Kvar blev det förstenade skeppet och kölen  sticker fortfarende upp ut havet.

Eller är det bara en vanlig grynna?

Ny morgon och nya ”träningspass”. Annette tog en löprunda på 30 minuter med jag tog en rask marsch på 1 timme. Då känns det bra att äta frukost i skuggan.

Vi la ut och hade inte heller bestämt oss vart vi skulle när vi lämnade hamnen. Men vinden funkade för att lägga oss på en nordostlig kurs. Lite vind den första timmen men snart kom den. Skönt med lite svalka. Blåste mellan 5-7 m/sek under hela dagen så vi tuffade på i princip samma kurs hela dagen. Vi bara njöt på fördäck och löste alla världens problem med det nu bättre rosévinet. När vi passerade Hydra tog vi beslut om att gå till Poros. Det skulle bli gott med en rejäl köttbit hos slaktaren efter allt vin.

När vi närmade oss Mikes restaurang såg vi att det var fullt med båtar så det kändes ok att gå vidare till västra Poros. När vi väl passerat hör man så Mike vråla HAAAAAANS. Mitt artistnamn i Grekland då han tror att jag heter Hans Anders eftersom han fått mitt visitkort från jobbet.

Det blev bara att lägga till som tredjebåt. Väl förtöja kommer Mike med utslagna armar och kramar mig och kysser Annette och utbrister: welcome home.

Fördelen att ligga långt ut är att minska diskodunket från krogen i närheten, och att man kan sticka när man vill på morgonen.

Det belv Saganaki och annat gott på Mikes restaurang.....

Nog är det konstigt att folk inte respekterar vägmärken ens i Grekland. Är det förbud att stanna så är det väl det....

Morgonen inleddes med en rask promenad i hettan. Det var tidig morgon men temperaturen låg redan kring 30 grader.

I spåren av krisen i världen i allmänhet men Grekland i synnerhet kan man se många halvfärdiga byggen. Vi ramlade in på ett bygge nära stranden som kändes rätt. Helt plötsligt kom vi på oss att säga. ”Detta kan vara Elins rum” och ”köket skulle ha dom luckorna”. ”Fräckt med soffa vid den stora öppna spisen”. Vad fasen håller vi på med……

Därefter gick vi och köpte en påse apelsiner och en gurka för att kyla känslorna.

Vi kastade loss och hade ingen aning vart vi skulle. Det visade sig att vi hade bäst bog att segla sydväst så det fick bli så. Hamnade då på andra sidan av Argoliska bukten. Närmare bestämt Leonidion. En mysig hamn som vi tog en sväng om i för att kolla läget för kommande besök. Det var för tidigt på dan att gå i hamn. Tuffade sakta norrut medan vi käkade lunch.  Väl ”åedna” med autopiloten på, låg vi på fördäck och njöt av solen. Sörplade på Annettes senaste fynd. 5 liter rosévin för 89 kr. Kan man bara känna in att man är på semester och ta seden dit man kommer så var vinet i princip drickbart. Men bara då….,

Men som Annette säger, man kan lära sig tycka om det.

Eller som Bengt säger: vi måste hjälpa grekerna ur krisen....

Mot kväll gick vi in i Tiros. Ett kärt återseende där förra årets prisbelönta, Pulitzerprisnominerade inslag om rovfisket inom EU spelades in. Se här!

Efter lite strul med att få ankaret att fästa låg vi äntligen på plats. Kvällen bjöd på en skön promenad och god mat på restaurang som hade sina stolar i strandkanten.

Då kom vi äntligen i hamn efter en lång dag. Porto Heli, en ny hamn som vi aldrig varit. Vi blev positivt överraskade. Fina affärer, marknader med grönsaker och frukt. Även en fiskaffär men tyvärr hade dom inte färska stora räkor eller havskräftor som vi ville grilla till kvällen.

Istället blev det en restaurang där man satt väldigt nära vattnet...

Sov till 8, Därefter skulle vi springa/gå innan frukost. Denna idé som lät så bra igår kväll är inte lika bra längre. Redan 30 grader varmt och klarblå himmel. Iklädd den tröja svenskarna skulle haft om dom varit med i VM i Sydafrika och lufsade vi iväg. Annette sprang och jag gick.

Efter frukost kastade vi loss och Annette satte segel. Nästan själv.

Vi gick 7 NM till Dohkos. En liten ö som är mest känd för att dohkosåporna såg sitt morgonljus just på denna ö enligt den grekiska mytologin. Redan på denna tid blev dessa dohkokändisar gudar i sin tids medier. Vem vet vad Zeus, Appollon, Afrodite och gänget skulle vara utan media.

Zeus var ju en bråkig rackare som hade häftigt humör och gillade fruntimmer mer än normalt. En tuff uppväxt som gjorde att han krävde uppmärksamhet och behövde bli älskad. Strimmlade sin far i tusen bitar. Fräsch och lite crazy...!!!. 

Hades var en annan djuping. En djävul rent ut av. En osedd bror till Zeus och Posseidon som hade behov av att hävda sig. Han hade en förmåga att sura sin vilja fram. Gick det emot honom så såg han till att det blev kallt och inget växte. Hur sjukt är det?

Sen har vi ju Afrodite. En riktig slampa. En grann tös men hon var den som gick sängvägen för att nå sina mål. Funkade även för snart 3000 år sedan.

Men detta är ju en annan historia....

Vi ankrade upp på Dohkos och hade några underbara timmar. Mycket bad och en god tonfisksallad med kallt vin till lunch. Därefter sov vi en stund...

Semester eller?

Sitter och funderar på vart vi sticker ikväll.

Återkommer......

Då fick vi äntligen komma iväg efter Annettes nyttiga frukost.

Stärkt av Grekisk yoghurt tog vi upp seglen i hamnen för vi såg att det brallade på utanför hamnahollet. Vi fick en fin slör och tuffade fram i mellan 6 till nästan 9 knop. Det blåste i byarna upp mot 12 m/sek. Men det var varmt och hade sjön med oss så det funkade.

Efter en kort konferns i rondellen söder om Lavrio tog vi beslut att ta till höger. Mot Poros-Hydra-Spetses eller nåt ditåt. Plåtsligt tog dock vinden slut när vi låg 10 DM från Hydra så Pentan fick ta oss den sista biten.

Det var med skräckblandad förtjusning vi återkom till Hydra. Detta djävulens näste. Första gången vi var där gjorde vi nog intryck på de flesta i hamnen. Vi fastnade med vårt ankare lite var och stans....

Dock verkade inga känna igen oss så vi tuffade på in in hamnen. Döm om vår förvåning när vi hittar en ledig plats precis på paradkajen.

Samlade fällde vi ankaret och gjorde nog vår snyggaste tilläggning hittils. Trots att restaurangen 2 meter var välbesökt och kajen full med folk.

En landgångsöl och sedan bara njuta i skuggan. Termometern visade 35 grader. Det var förresten 27,5 i vattnet när vi tog ett dopp tidigare.

Det blev Mousaka och lamkotletter (utan tvekan) och sedan bara sitta och kolla folk.

Vilken första dag......

Söndagar kan vara ganska dryga....

Det är inte alltid lätt att kommunicera med sin omvärld.

Efter en härlig solnedgång i båten gick vi för att äta.

Tösen som tog vår beställning var inte helt med på att snacka engelska och synsvag som man är har man svårt att hitta rätt i menyerna. Till yttermera visso kan jag tillägga att belysningen inte höll nödvändig standard.

Jag beställde Souvlaki till Annette och Lamkotletter till mig.

Annette fick sin mat först och jag skrattade glatt när grillspettet var lagt i en tacostrut. Utan spett. Dessutom hade dom stoppat pommes frites i struten tillsammans med de strimlade grillspetten. Rätt kul faktiskt.

After en stund kom servitrisen och undrade ifall jag verkligen skulle ha det jag pekat på.

Jo det skulle jag ju, Ingen annan information under tiden låg till grund för att ändra mitt beslut.

Hon lufsade iväg till köket och återkom 5 minuter efter det Annette hade ätit upp sin strut.

Det var verligen inga kotletter på min tallrik. Det såg ut som om lammet blivit påkört på motorvägen till Aten.

Strimlor och ben. Med skinn på.

Jag var ju hungrig och med min stränga uppfostran i starkt minne så äter man upp vad som serveras.

Under måltiden blev jag mer och mer misstänksam. Det varken smakade lamm eller på något annat sätt påminnde om lamm. Mer som en grillad ålakråga.

Lite nyfiken bad jag Annette kolla i menyn vad jag pekat på. Det stod inte lamb utan squail.

Hur jag nu kan ta miste på detta. Men vad f-n är squail.

En snabb koll på Google gav informationen att det kunde vara en hårig snigel men kunde lika gärna vara en udda fågel.

Hur som helst känns det inte bra så det fick bli en kopp alkohol för att desinficera så man ialla fall inte skulle få fågeninfluensan.

Då är vi tillbaka i sittbrunnen igen på My Elfri.

Det är drygt 30 grader och en frisk vind blåser från nordost. Då smakar en Mojito underbart,

Lite strul så vi inte kommer iväg idag. Ankarkättingen skulle förlängas och det var inte gjort.

Anton på Navigare gjorde en kanoninsats och löste problemet. Vi beslutade dock oss för att ligga kvar i Lavrio. Inget större problem. Denna stad känner man ju som sin egen ficka efter en veckas bryggsegling tidigare i år.

Landat på Kastrup efter en behaglig flygning.

Nöjda och belåtna men lite trötta. Att ha det bra är också lite slitsamt.

19 minuter att vänta på väskorna. Osäkra om dom flög med samma plan som oss. Så drygt...

Nu är det 48 dagar kvar tills det bär iväg till My Elfri nästa gång.

Då ligger vi åter på plats i Lavrion. Det har varit en underbar vecka. Helt fantastiskt väder och trevligt sällskap.

I hamnen fick vi bevittna när fiskeflottan lossade tonfisk. Rejäla firrar.

En god middag och sedan godnatt....

Vaknade på samma plats där vi ankrade upp. Tack och lov….

Sov som stockar efter nattens övningar.

Drog igång AC efter frukost och hade möte i salongen.

Därefter lunch hos Mike i Poros.

Vi ville ta en segeltur i det underbara vädret så det fick bli Poros runt. En kanontur som avslutades med ett bad i Russian Bay.

Åter till Mike för middag.