Skopelos stad...

Det blev en MVG + tilläggning i marinan i Skopelos stad. Ibland går allting så väldigt bra. Speciellt trevligt när det ligger båtar runt om en som klyddar. En engelsk besättning på en B46 höll på både länge och väl för att komma in till den plats dom beslutat sig för. Det roliga var deras artiga sätt mot varandra på engelskt manér. Trots att dom egentligen var skitovänner och stressade ombord efter minst fem försök att lägga till, så kallade dom varandra dear och darling. En engelskman tappar aldrig fattningen.

Höll vi på så förr? Javisst gjorde vi det. Skillnaden var nog att vi inte behöll fattningen. Kan inte komma ihåg att jag kallat Annette för darling när ankaret hade krokat i ett annat ankare och inte gick att få loss. Tänk vad man glömmer fort.....

Skopelos stad är som en grekisk stad skall vara. Vita hus med blå fönster klättrar upp på bergen. Vänliga och hjälpsamma människor redan i marinan.

Det var läge att proviantera så Annette och jag gick en runda på stan. Elin tog sin berömda kvällsdusch innan hon valde ut någon av sina aftonklänningar. Allt enligt hennes devis: mode är nått man följer – stil är nått man har.

Enligt boken skulle stan vara begåvad med ett souvlakitorg. Som namnet avslöjar så serverar man nästan bara souvlaki. Min förutfattade mening stämde ej häller gällande souvlaki. En pinne med torrt övergrillat kött. Kan vara den pinne jag köpte på Rhodos 1986 som spökar.

Mycket trevlig kväll med gänget och sen en sängfösare och god natt.....