Söğüt...

Tidigt började det steppas ombord på My Elfri. Kidsen skulle hem. Tråkigt men samtidigt kul att Annette och jag skall utforska nya områden i Turkiet.
Vi vinkade av våra töser med sina killar med en liten tår i ögonvrån. Känns alltid vemodigt att skiljas från dom…
Men, tåren torkade fort och vi gjorde båten klar för nya äventyr. Vi städade ut ungdomarnas lakan och handdukar, tvättade båten både ute och inne. Nu sken hon igen.
Vid sjusnåret kastade vi loss och tuffade ur Göcek. Gled sakta genom öarna och sedan skulle vi runda näbben och styra västerut. En härlig frukost ombord och vi njöt i fulla drag. Hade hoppats på en halvvind på det långa benet tvärs över Marmarisbukten på 42 NM, men icke sa Nicke. Exakt rak motvind och gamla dyningar. En vind på 10-14 m/sek gjorde det slitsamt för Yanmarn.
Det var dock en underbar dag så vi njöt ombord. Var även en liten sväng över på Grekiskt vatten. Grekerna har väl annat att tänka på än att jaga oss. Eller?
När vi vände norrut i sundet vid Symi hoppades vi på att kunna segla den sista biten. Vart vi nu skulle. Upp med seglen.
Då dog naturligtvis vinden till 0. Och då menar jag 0. Ner med skiten igen och på med motorerna. Två minuter senare kom vinden även om det var motvind igen. Ok nu får vi kryssa. Det får ta den tid det vill. Vinden ökade snabbt till 15 m/sek och det såg även ut att bli lite dåligt väder. Lite mulet i alla fall.
Vi tog beslut om att gå till Sögut. Det fanns några ställen att välja på. Vi tog Octopus. Det visade sig vara ett bra val. Vi fick ligga långsides innanför bryggan. Det fanns både el och vatten. Och mycket god mat. Bästa hittills i Turkiet. Stället får fem fezer av fem möjliga.
Det blev en lång dag med 12 timmar till sjöss och 62 NM.