Då tar vi en kryssning några dagar...

Då har vi efter en ny biltur på drygt 30 mil lämnat hyrbilen och checkat in på Celebrity Cruises fartyg, Summit.
Ett monster, men långt ifrån störst av alla kryssningsfartygen som låg på rad i Port of Miami och bara längtade iväg för att ge förväntansfulla gäster valuta för pengarna. Det var en viss spänning i luften bland alla ombord. Där fanns såklart rockies som oss som aldrig kryssat och så fanns det proffskryssare. Dom visste exakt vad dom skulle göra och när dom skall göra det.
Vi har redan gått vilse ett antal gånger redan vilket i och för sig är bra för stegräknaren. Och vi har nu efter ett dygn ingen bra koll om vi går akter eller förut. Detta kvittar ju om man ändå inte vet var man skall.
Inte enkelt att förstå var man kan eller skall äta. Beror på hur snål man varit när man köpt sina biljetter.
En sak som vi dock börjar fatta är hur vårt drinkpaket funkar. Inser också att det är rederiet som är vinnare för det går inte att dricka för priset det kostade. Kan dock konstatera redan första kvällen att åtminstone hälften av de dryga 2000 gästerna gjorde ett tappert försök att gå med vinst. Galet många bokstavligen drängfulla personer som var både högljudda och direkt pinsamma.
Vi var både trötta på fyllehundar och av tidsomställningen så vi var tidigt i säng.
Innebar att vi var tidigt uppe och vi bestämde oss för att besöka gymmet. Där var redan dom som inte hade dryckespaketet. Knökfullt men vi fick varsitt löpband.
Efter frukost blev det dags för nästa överraskning. Vi trodde att det skulle vara lite luftigt vid poolen men det stämde ju såklart inte.
Poolen var full med människor och alla stolar var i princip tagna och ett jäkla haligali. Man ordnade många tävlingar och det var inte en lugn stund.
Fräckt i flera avseenden men speciellt. Tror att detta är som när vi svenskar för många år sedan åkte till Medelhavet på 70, 80 och 90-talet. Vi minns väl alla Club 33. Eller åtminstone många av oss.
Man måste bara nämna maten. Helt otrolig mat och då har vi bara hunnit besöka bufférestaurangen. Eller rättare sagt, vi har inte lyckats hitta huvudmatsalen än.
Folk är väldigt artiga och trevliga ombord sålänge du inte står i vägen för någon i matkön. En annan sak som var lite kul på frukosten var att det var kö på alla matstationer utom i den som hade det jag sökte, yoghurtstationen. I en hörna som ingen ville vara i stod en kvinna och levererade yoghurt och müsli. Hon blev så glad att hon fick besök. Inte lätt att konkurrera med bacon, Ägg Benedict och waffles med klet på.
Vi passerar just nu Kuba på väg mot Mexico.
Sammanfattat är vi på en Finlandsfärja på steroider.
Betyget såhär långt är att vi är ”försiktigt optimistiska” till detta med kryssning.