Irmas spår....

Morgonen var som alla andra morgnar. Sol och klar himmel. Igår kväll kom en kille som hete Aragon eller liknande och ville sälja grönsaker, frukt etc. Han förklarade att allt vi köpte i affärer eller åtminstone till 99 % importerades från USA. Ganska förvånande då man känner att det borde kunna odlas frukt och grönt överallt. Klimatet känns ju perfekt. Han sa att det gick att ta sig med båten ända in till kajen om vi ville och handla på morgonen. Vi tog beslut om att göra så. Det var i samma vik som vi var inne och vände. Där vi blev av med vårt trollingfiskedrag då vi glömt att vi hade det på släp. Trellis Beach eller Bay heter den.
Inte fasen gick det att lägg till vid någon brygga. Inte heller såg vi röken av någon Aragon. Han hade nog tagit sovmorgon. Men vi tog i alla fall en promenad längs stranden. Det var med tystnad vi passerade alla vrak som låg uppkastade på stranden. En del 10 meter upp och andra längre. Man inser åter vidden av vad som händer när vindar på över 70 m/sek drabbar oss. Man undrar lite hur det var att vakna upp efter katastrofen för dom drabbade. Allt var säkert knäpp tyst och innan man börjar inse vad som hänt måste paniken vara total.
Även om vi redan innan gärna skänker pengar till behövande vid katastrofer i världen så ökade viljan ytterligare av att se detta.